Sömnen ger hjärnan en chans att bearbeta vad som hänt medan vi varit vakna

Sömnens faser

 

Sömnen består av olika stadier som vi växlar mellan flera gånger per natt. De första timmarnas nattsömn är de som betyder mest för återhämtningen och den sömn som kroppen själv strävar efter.

 

• Insomning

Mycket lätt och ytlig sömn, upplevs ofta som halvvaket. Under detta stadium tillbringar vi enstaka minuter av den totala sömntiden. Vi är mycket lättväckta.


• Bassömn

En lätt sömn som utgör den enskilt största delen av nattens sömn. Kroppens och hjärnans aktivitet är låg och vi kan väckas av normal samtalston. I detta stadium befinner vi oss under 40-60 procent av sömntiden.


• Djupsömn

Vilosömn utan drömmar. Kroppen återhämtar sig fysiskt och psykiskt. Nya celler bildas. Hjärnan sorterar dagens minnesintryck. Ämnesomsättningen är låg, andningen och hjärtfrekvensen långsam, kroppstemperaturen är låg och musklerna slappnar av och vi är svårväckta. Immunsystemet aktiveras och tillväxthormon frisätts. Tillväxthormon är, precis som namnet antyder, ett hormon som är viktigt för en rad uppbyggande processer i kroppen. Djupsömnen är den mest vilsamma delen av sömnen.


• REM-sömn

Drömsömn som fått sitt namn av ögonens snabba rörelser (Rapid Eye Movement). Perioderna av drömsömn blir längre efterhand som natten lider. Uppvaknandet på morgonen sker ofta under en pågående REM-period.